2013-Mar-20 Skandinaviskt Mästerskap i vintersimning 2013
Förberedelserna hade pågått sedan närmare ett år när dagen med stort D äntligen närmade sig. Vinterälskarna i föreningen ”Mörkrets och kylans glada vänner” i Skellefteå hade vädergudarna med sig då lördagen den 9e februari bjöd på sol och femton minusgrader. Arbetet hade intensifierats senaste månaden med vattning av isen och finslipning av detaljer runt tävlingen så att allt skulle klaffa. Säkerhetstänkandet var stort och likaså måste det praktiska fungera smidigt för både lokala och tillresta tävlingsdeltagare.
Runt tvåtusen människor kom till älvsbrinken i centrala Skellefteå för att se simmare från Sverige, Estland, Lettland, Finland, Somalia och Sydafrika utmana sig själva och varandra i Skellefteälvens halvgradiga vatten. Påpälsade i vinterkylan var det nog trots det lätt att huttra till vid åsynen av simmarna som på de fyra tjugofemmetersbanorna gjorde upp om segrarna. På kajkanten fanns dock både badtunna och bastu för deltagarna att tina upp sig med. Publiken som inledningsvis fått se Big Steve doppa sig i hela tjugo sekunder, betydligt längre än vid fjolårets invigning, njöt av solen, kören Da Capos skönsång, Skellefteå simklubbs nystekta hamburgare och vimlade bland nya och gamla ansikten.
De 120 tävlande bestod av likaväl glada amatörer som elitsimmare, vilket gör vintersimning till en riktig folksport. På plats var bland andra världsmästarinnan Anna-Carin Nordin, Ifk Lidingö simklubb, som tyvärr drogs med en förkylning. Det var nitton damer anmälda till 25 meter bröstsim och snabbast var världsmästarinnan på tiden 16.63. 45 anmälda herrar deltog i 25 meter bröstsim och åldrarna varierade liksom för damerna mellan 17 och 69 år. Allra snabbast man var Johan Bellgran, Skellefteå, på tiden 13.23. I lagtävlingen, som innebar 4 gånger 25 meter bröstsim, deltog 17 mixade lag. Snabbast visade sig vara ”Internationella delegationen” på tiden 1.04.03. Utanför ordinarie tävlingsgrenar utmanade estländaren och världsmästaren Henri Kaarma sig själv att ensam simma 450 meter i det strömma älvvattnet. Han imponerade på folkmassan som fick göra vågen ännu en gång, medan den estländske världsmästaren avslutade med en extra 25 meters länga innan han tog stegen upp ur vaken. Med en handduk över sina simmaraxlar blev Kaarma intervjuad av Big Steve och fick ta emot publikens jubel.
Tävlingsdagen förflöt som väntat och både deltagare, publik och arrangörer var nöjda med en väl genomförd tävling. Arrangerande ”Mörkrets och kylans glada vänner” kunde efter väl genomfört samarbete och många ideella timmar sätta ännu en tävling på sin meritlista och med sikte på nästa års. Vid spakarna, med det övergripande ansvaret att leverera ett lyckat projekt samt koordinera föreningens arbete, återfanns Ramona Rönnqvist.
– Jag har haft nöjet att jobba tillsammans med ett helt gäng av fantastiska och idérika personer, menar hon.
Ramona älskar att arrangera saker och se saker ta form inom föreningslivet och som ordförande har hon arrangerat en hel del kurser med hjälp av medlemmar. På universitetet i London var hon kursetta inom Project Management, så hon har en tydlig dragning åt det här hållet. Största utmaningen hittills var dock det Skandinaviska Mästerskapet.
– Samarbetet mellan de olika aktörerna har fungerat jättebra, menar Ramona.
Viktiga parter har varit Skellefteå kommun och fritidskontoret, som lagledaren betonar har gett stort stöd. Skellefteåsim har varit ovärderliga som samarbetspartner med deras expertkunskap runt simtävlingar. Big Steve gänget har också varit en bra och rolig samarbetspartner. Ramona, vars arbete också inneburit att hitta sponsorer, ville matcha och profilera tävlingen med sponsorer som liksom simtävlingsarrangörerna arbetar med att marknadsföra Skellefteå.
– Vi har toppenbra sponsorer i år och jag är jätteglad att ha dem med. Dessa aktörer har möjliggjort projektet och en lyckad tävling, betonar Ramona.
Ramona Rönnqvist, som brinner för att driva utvecklingsarbete, har anpassat ledarskapet till det ideella arbetet. Hon menar att hennes häst har tränat hennes ledaregenskaper oerhört mycket. Likaväl som att hon vill att hennes häst ska samarbeta med glädje, och som också ställer upp frivilligt, vill hon att alla i föreningen ska känna att de ställer upp med glädje.
– Jag brinner för nya saker och utveckling. Uppdraget som projektledare har gett mig en blodad tand över att skapa en ny folksport. Jag är glad att jag antog utmaningen med uppdraget. Sedan är jag stolt över vad vi alla tillsammans i föreningen ”Mörkrets och kylans glada vänner” har åstadkommit. Det blev en succé, avslutar Ramona Rönnqvist.
Johanna Sundin